Marianne Tornvall, leg vet, 2021
Den syriska hamstern (Mesocricetus auratus) mer känd som guldhamster, var den första hamstern som föddes upp i fångenskap. Guldhamstern ”upptäcktes” i Syrien på 1800-talet men det var först på 1930-talet en hona med 12 ungar fångades in av en zoolog från Jerusalem. Endast 3 av ungarna överlevde resan tillbaka till dåvarande Palestina men det är utifrån dessa individer i stort sett alla guldhamstrar härstammar. Troligtvis är den vilda guldhamstern utdöd.
Hamstern blev mycket snabbt populär världen över både som försöksdjur och sällskapsdjur. Numera har man tagit fram olika färgvarianter och pälstyper, till exempel rex och långhårshamster. Man har även introducerat flera olika typer av dvärghamstrar på marknaden till exempel kinesisk dvärghamster, Campbells rysk dvärghamster och vintervit rysk dvärghamster.
En guldhamster lever i genomsnitt 2-3 år men enstaka individer kan uppnå 4 års ålder. Normalvikten för ett vuxet djur är 90-150 g. Honan är vanligtvis lite större än hanen. Utställningshamstrar kan dock vara större eftersom många uppfödare avlar på storvuxna individer.
Följande råd och information gäller guldhamster men skötseln av dvärghamstrar är likartad.
Miljö
Det finns många olika typer av färdiga hamsterburar på marknaden. Enligt djurskyddslagen måste buren vara minst 30 x 40 cm stor med en höjd på minst 20 cm för en ensam hamster. Tänk på att detta är minimått, för stort kan det aldrig bli!
Guldhamstern är ett utpräglat ensamlevande djur och bör inte har burkompisar eftersom slagsmål kommer att uppstå. Hamstern är normalt nattaktiv men kan vänjas vid att vara vaken dagtid. Hamstern är dessutom ett väldigt aktivt djur och ställer stora krav på en stimulerande miljö som ger utrymme för mycket motion.
Burbotten ska vara solid (ej galler) och vara täckt med någon form av strö. Vanligast och lättast att få tag på är kutter- och olika typer av hyvelspån. Man kan även använda sig av papperspellets eller rivet/strimlat papper. Bottenlagret ska vara djupt nog för hamstern att gräva i, minst 5 cm. Hamstern bör även ha en bolåda fylld med till exempel rivet hushållspapper att krypa in i. Undvik bomull eller annat material som trådar sig. Hamstern kan sno in sig i dessa och fastna så att blodcirkulationen stryps i benen, fötterna eller tårna.
För att hamstern ska kunna motionerna, kan man ha ett så kallat springhjul. Man bör inte ha hjul av gallertyp som djuret kan fastna i utan ett solitt plasthjul. Hjulet ska vara minst 20 cm i diameter för att det ska passa en dvärghamster, och minst 28 cm till en guldhamster. Hamstern uppskattar dessutom långa rör att springa i, inredning att klättra på och material att gnaga på, till exempel grenar eller träklossar. Finns inget annat att bita i, kommer hamstern att gnaga på inredningen med risk att skada sina framtänder. Tänk också på att hamstern är mycket duktig på att klämma sig in i små trånga utrymmen och kan fastna med sina små fötter i smala sektioner av burgallret.
Normalt sett har man hamstrar i vanlig rumstemperatur. Skulle de hållas i svalare utrymme kan de gå in i en form av dvala för att spara energi.
Utfodring
Vad en hamster i det vilda äter, är ännu inte i detalj klarlagt men de är allätare och kan äta mycket av det vi människor äter. Eftersom det kan vara svårt att komponera en bra diet själv, är det lämpligt att som basutfodring ge de färdigproducerade pellets som finns för hamstrar och gnagare. Observera att pellets inte ska förväxlas med förekommande fröblandningar av olika slag. Dessa blandningar har en för hög fetthalt och tillåter djuret att plocka ut de godaste bitarna. De flesta hamstrar är väldigt matglada och de blir lätt överviktiga om de får fri tillgång på gnagarblandningar. Bitar av fröblandningarna kan ges som godis då och då men bör inte vara en del av den dagliga utfodringen.
För att göra maten mer varierad och intressant kan man komplettera pelletsdieten med grönsaker, husmanskost och lite frukt. Man kan ge det mesta som är nyttigt för människor och har man lite sunt förnuft kan man låta hamstern smaka på mycket av det man äter själv. Flertalet av våra grönsaker går att ge samt lite ris, pasta, kokt potatis, magert kött, kyckling och frukt. Sötsaker, feta produkter, stekt/friterad mat, salt och starka kryddor ska man undvika helt. Man bör heller inte ge frukt i för stora mängder. Generellt gäller att ju mer man varierar desto bättre är det.
Ger man en bra kost till hamstern behöver den inga vitaminer eller mineraltillskott.
Utmärkande för hamstern är att den samlar mat i sina kindpåsar och gömmer innehållet på olika ställen i buren. Detta för att ha ett litet reservlager i händelse av dålig tillgång på föda eller svält. Om man ger hamstern färsk föda måste man rensa bort dessa små matförråd dagligen så att det inte ligger rutten eller möglig mat i buren.
Som alla djur måste hamstern ha tillgång till rent vatten dygnet runt. Eftersom det snabbt kan bli skräpigt i en öppen vattenskål, väljer många hamsterägare att ha en vattenflaska i stället. Viktigt att tänka på då är att man ändå måste byta vattnet dagligen och diska ur flaskan noga, framför allt i pipen.
Avel
Hamstrar är normalt sett väldigt fertila djur som kan få väldigt många ungar och föröka sig snabbt. De blir könsmogna så tidigt som vid sex veckors ålder och redan då måste man skilja dem åt, inte bara för att undvika oönskade parningar utan även för att förhindra slagsmål. Som tidigare nämnts lever hamstrar solitärt och accepterar bara varandra under själva parningen.
Det är lätt att skilja vuxna hanar från honor. Hanarna har väldigt stora testiklar som ser ut som två ”bullar” där bak. Ungar kan skiljas åt genom att titta på avståndet mellan urinrörsmynningen och analöppningen. Hanar har mycket större avstånd än honorna.
Även om hamsterhonorna blir könsmogna väldigt tidigt rekommenderas det att man väntar med att sätta dem i avel tills de är cirka 4 månader. Man bör dock inte vänta för länge med första kullen, helst inte längre än 6 månader. När honan blivit ett år bör hon få gå i ”pension”.
Honan brunstar var 4-5:e dag, vanligtvis på kvällen och natten. Dag två i brunstcykeln brukar man kunna se lite slemmigt sekret i vulva, det är helt normalt och inga tecken på sjukdom. När sekretet kan ses betyder det dock att det är för sent att para honan men det är lätt att räkna tre dagar fram för att veta när det är dags nästa gång.
Eftersom honan kan vara riktigt aggressiv mot hanen om hon inte är parningsvillig, bör man låta paret mötas på neutral mark och skilja dem åt snarast om bråk skulle uppstå. När hanen fått para sig några gånger är det lämpligt att flytta tillbaks honan till sin egen bur.
Honan är dräktig 15-18 dagar. Det är sällsynt med förlossningskomplikationer men självfallet ska man snarast söka veterinärhjälp om något skulle krångla. En hamsterhona kan föda upp mot 20 ungar men normalt sett ligger kullstorleken på 5-10 ungar. Honan får inte störas under förlossningen eller under den första tiden. Blir honan stressad kan hon äta upp sina ungar. Man får ge avkall på städningen tills ungarna blivit två veckor gamla.
Ungarna bör skiljas från modern vid 3 ½-4 veckors ålder. Man ska då även dela upp dem efter kön. Vid 5-6 veckors ålder måste de delas upp individuellt och kan flytta till nya hem.
Beteende
Flera av de typiska hamsterbeteenden har redan nämnts.
De är gnagare och kommer att bita på olämpliga föremål om inga lämpliga föremål tillhandahålls. Om en hamster inte gnager kommer de kontinuerligt växande framtänderna att växa sig långa och orsaka smärta och problem. Intressant att veta är också att tänderna är gulaktiga till färgen på grund av det järninnehåll som gör tänderna extra starka. Underkäkständerna är också en aning lösa för att kunna utöva en sax-funktion.
De är solitärt levande (en del dvärghamsterarter kan leva i par eller grupp men guldhamstern vill absolut inte ha sällskap) och kan slåss på liv och död om en inkräktare kommer in i buren.
De är normalt sett vänligt sinnade men kan bitas om de blir överraskade, hotade eller skrämda. Varningstecken är om de lägger öronen bakåt eller lägger sig på rygg och blottar tänderna. Ibland kan man även höra att de ”gnisslar/hackar tänder” när de är irriterade. Tänk på att alltid väcka en sovande hamster försiktigt. Petar man dem på ryggen när de sover brukar de vända sig om och bita reflexmässigt.
De hamstrar mat i sina kindpåsar och kan ha flera matgömmor i buren. Riktigt underhållande kan vara att studera dem när de gräver, bökar och letar efter sina godbitar.
De tycker mycket om att springa och det är viktigt att de får utlopp för sitt aktivitetsbehov. De är nattaktiva och sover normalt sett på dagarna.
Yttre skötsel
Normalt sett sköter en hamster sin päls själv. Långhåriga hamstrar kan dock behöva hjälp med kamning eller borstning.
Kloklippning brukar inte vara nödvändigt men naturligtvis ska man titta till klorna regelbundet och åtgärda dem om de skulle bli för långa.
Tänderna ska normalt sett inte klippas. Om de blir för långa bör man söka veterinärhjälp.
Burhygienen är emellertid mycket viktig. Man bör städa minst 1-2 gånger i veckan beroende på hur stor buren är. Stark urinlukt retar luftvägarna och ansamlingar med avföring är en bakteriehärd som i värsta fall kan leda till infektionssjukdomar.